sirius

Ingen särbehandlas vid rekrytering på Domsjö Fabriker

11 maj, 2018

När Glenn Hiller började som operatör på Domsjö Fabriker på 1970-talet var det ovanligt med kvinnor i produktionsdelen av bruket.

– Jag vill minnas att det fanns en på lab, säger Glenn som idag är en av brukets sju produktionsledare. I slutet av året lämnar han och blir pensionär – ersättaren är redan klar, hon är internrekryterad.

”Och mycket väl meriterad”, tillägger Glenn.

Glenn Hiller och Catharina Karlsson på Domsjö Fabriker utanför Örnsköldsvik ser hur andelen kvinnor ökar i produktionen. Men vi särbehandlar ingen, ingen kvinna kvoteras in utan anställs på sina meriter, poängterar de. (foto: Per Ågren)

Mycket är förändrat, organisationen är slimmad och alla sex skiftlaget har minst en kvinnlig operatör.

– Blandade grupper skapar bättre stämning och säkert bättre lönsamhet också, kommenterar Glenns kollega, Catharina Karlsson.

Tolvtimmarsskift

Vi möts i produktionsledarnas kontor mitt inne i fabriken. Glenn jobbar ständig dag med övergripande ansvar, Catharina är sedan 2011 en av de sex skiftgående produktionsledarna med drift- och personalansvar över hela processen, från stock, renseri, kokeri till färdig cellulosabal. Varje skift består av 28-30 personer.

– Vi har tolvtimmarsskift, många delar jular och midsommar här, vi blir som en andra familj inom skiftlagen, säger Catharina. Om vi får problem i produktionen, om saker ställs på sin spets så löser vi det tillsammans, det svetsar oss samman.

Gruppdynamiken

Som produktionsledare är de ansvariga för produktionen, på bruket produceras specialcellulosa, framför allt till viskos, man producerar också bioetanol och lignin. Och de är väl medvetna om hur viktig gruppdynamiken är för en effektiv produktion, hur personalförändringar inom grupperna dramatiskt kan förändra hela gruppens arbete:

– Vi har alla olika roller och små justeringar kan lyfta hela gänget, säger Glenn.

Han minns själv hur skiftlagen såg när han som ung började som operatör 1974.

– Det var grabbigt och mycket machostämning.

Catharina kom till bruket nästan 30 år senare som skiftgående operatör i pannhuset för att senare gå vidare till arbetet som kontrollant i torkmaskinen. Dessförinnan hade hon hunnit med arbete vid såväl bruket i Husum som hos grannföretaget Akzo Nobel.

– På Husum var jag första kvinnan på pappersmaskinen PM6, minns hon.

Tidigare mansdominerad

Hon har bara positiva erfarenheter av att vara kvinna i en tidigare så mansdominerad värld:

– Jag har alltid mött respekt, säger hon.

Glenn minns hur många kollegor var tveksamma i början – skulle kvinnorna orka jobbet som operatör.

– Men tiden gick och vi såg bara positiva effekter av de blandade grupperna, säger han. Det blev snabbt en annan och mer ödmjuk stämning i kontrollrummen, alla trivdes bättre.

Han tror också att lönsamheten tjänar på de blandade grupperna:

– Inte minst har vi sett hur tjejer ofta är mer försiktig med grejerna som därför håller bättre.

Catharina har också sett hur hennes kvinnliga kollegor oftare vågar ta hjälp av kollegor med tunga moment.

– Men jobbet är ju tungt för även killarna, säger hon. När vi vågar ta hjälp behöver grabbarna inte vara macho, de kan också be om hjälp när det behövs.

Ingen särbehandling

Båda betonar att det inte sker någon särbehandling vid rekryteringar.

– Vi kommer att behöva rekrytera en ny person varje månad fram till 2025, för att ersätta avgångar, berättar Glenn. Och vi söker rätt person till rätt plats, oavsett kön. Men vi tittar både på teknisk kompetens och det sociala samspelet inom gruppen.

De upplever att fler män än kvinnor söker på annonser på enskilda jobb. När man däremot fått trainees från det processoperatörsprogram som finns på högskolenivå är erfarenheten att fler kvinnor kommer. Och alla som fått pröva på de olika avdelningarna har sedan anställts. Catharina tror sig ana ett mönster:

– Många kvinnor har sämre självbild, tror inte de klarar jobben som beskrivs i annonser. Vågar tyvärr inte ta för sig på samma sätt som killarna. Men när de får prova visar det sig att alla fungerat väldigt bra här.

Samma lön

Hon betonar vikten av att berätta om möjligheten för kvinnor att jobba inom industrin på yrkesmässor. Hon vill få fler kvinnor att prova jobben som operatör, instrumentmekaniker, elektriker eller mekaniker.

– Jag har alltid känt mig välkommen och rättvist behandlad. Och har självklart haft samma lön som mina manliga kollegor.

 

Viktigt att fler kvinnor inom industrin blir synliga externt

Jeanette Börjesson, HR-chef, och kommunikationsansvarig Monica Backerholm berättar om ändrade attityder och en vilja till förändring hos hela personalen.

Att se till individen, oavsett kön eller bakgrund ska prägla all rekrytering på Domsjö Fabriker. Rätt person på rätt plats och att samtidigt ta tillvara på de kvaliteter som en jämnare könsfördelning ger.

– Vi tror att det skapar ökad effektivitet, större kreativitet och ett stimulerande och utvecklande arbetsklimat, säger Jeanette Börjesson, HR-chef på bruket strax utanför Örnsköldsvik.

För tjugo år var sju procent av medarbetarna kvinnor, idag är det drygt 20 procent och var fjärde chef är kvinna.

– Det är viktigt, inte minst för att ta tillvara allas kompetens och att visa att det finns utvecklingsvägar för de som vill, oavsett kön, berättar Monica Backerholm, kommunikationsansvarig på bruket.

Målet är att nå upp till att ungefär varannan anställd är kvinna för att motsvara hur den totala arbetsmarknaden i övrigt ser ut, det kommer dock aldrig att bli tal om kvotering, utan rätt person på rätt plats oavsett kön.

Lätträknade

Domsjö har varit en traditionell mansdominerad arbetsplats där almanackor med lättklädda flickor tidigare var en självklarhet så sent som på 1990-talet. På den tiden genomfördes speciella träffar för företagets kvinnor som då var lätträknade och framförallt jobbade inom lokalvård och administration. Idag är almanackor och annat kränkande material ett minne blott. Bruket har som målsättning att underlätta för medarbetarna att förena arbete med familjeliv och en ökning i antalet föräldralediga män har också noterats de senaste åren.

– Nu har fokus hamnat mycket på jämställdhet men vi i Domsjö jobbar även med mångfald ur ett vidare perspektiv. Vi måste bli bättre på att attrahera nysvenskar, här har vi ett viktigt jobb att göra innan vi är en attraktiv arbetsgivare för alla, säger Jeanette.

Jeanette Börjesson och Monica Backerholm är båda aktiva i det förändringsarbete som pågår på Domsjö Fabriker och som nu uppmärksammats med Industrins Jämställdhetspris.

– Vi är oerhört glada och stolta över denna utmärkelse och det ska alla medarbetare i Domsjö vara. Det handlar mycket om attityder och vilja till förändring och det finns verkligen i vår organisation.

– Vi har inte jobbat med konsulter eller speciella aktiviteter, säger de. Det handlar mer om ett långsiktigt synsätt och attitydpåverkan. I dag är det naturligt att vi har kvinnor i alla skiftlag och på alla avdelningar, något som i sin tur banat väg för ännu fler kvinnor. Det är viktigt med förebilder.

Stöd för #Metoo

– Vi har dessutom många kvinnliga chefer. Vår produktionschef Christin Norberg är en av dem och det är viktigt att hon syns även externt.

Men naturligtvis finns konkreta handlingsplaner och aktiva handlingar, Domsjö Fabriker är fadderföretag till en skolklass i en mångkulturell skola, man har – internt och externt – gått ut med ett aktivt stöd för #Metoo-kampanjen i höstas, man stöttar processoperatörsprogrammet och tar emot trainees, man stödjer den kommunala teknikskolan Komtek för att inspirera ungdomar att bli teknikintresserade, för att ta ett par exempel.

– Dessutom har vi gjort förändringar i vår annonsering när vi rekryterar för att markera att vi är intresserade av både manliga och kvinnliga sökanden berättar Monica och tillägger att antalet kvinnor som söker jobb i Domsjö har ökat men att det fortfarande är manlig dominans, inte minst när det gäller jobb inom underhåll. Kvinnliga välutbildade ingenjörer är det däremot lättare att rekrytera, vilket gäller kvinnliga akademiker generellt.

– Det finns även en målsättning hos HR-avdelningen att varje år anmäla lika många kvinnor som män i utbildningar som ”Att leda utan att vara chef” och mentorprogram, tillägger Jeanette.

Arbetsklimatet

Jeanette och Monica har upplevt att grupperna fungerar bättre med den blandning som finns idag:

– Det blir en helt annan dynamik, ett större lugn. Jargong finns, men inte lika hård.

Företaget har dock inte nått sina jämställdhetsmål ännu.

– Det är roligt att vi fått sådan stor uppmärksamhet kring priset och vår utveckling inom jämställdhet. Men vi kan inte slå oss för bröstet, säger Jeanette.

Nolltolerans

Monica Backerholm nickar och håller med:

– Vi har nolltolerans mot all form av kränkande särbehandling. Händer något så tar vi tag i det direkt. Det handlar om attityd och vilja. Men också tålamod och uthållighet. Förändringar sker inte över en natt och mycket ligger fortfarande framför oss. Vi kommer aldrig att gå i mål med vårt jämställdhets- och mångfaldsarbete, det måste vara en ständigt pågående utveckling.

 

Långt ifrån bra – men en bra början

Med framtidens produkter lockas ungdomar till branschen.

Ronny Hellström, ordförande för Pappers på Domsjö Fabriker, är övertygad om att både män och kvinnor alltmer attraheras av den produkt man producerar.

– Med skogen som råvara finns ett mervärde för oss vid rekryteringar, tror han. Idag finns dessutom inga fysiska hinder, de tunga jobben här är borta eller hanteras med hjälpmedel, säger Ronny.

Ronny Hellström, ordförande för Pappers inom Domsjö Fabriker, hoppas på fler kvinnliga kollegor inom – inte minst – underhållssidan.

 

Ronny Hellström har perspektiv bakåt. Som elektriker har han jobbat inom underhåll sedan 1970-talet, han är fortfarande i tjänst som elektriker på halvtid med beredskap var sjätte vecka bredvid sitt uppdrag som ordförande för Pappers.

– Jag har alltid blåstället på mig på jobbet, säger han. Fast på bolagsstämman åker det av…

Även underhåll

Han har sett en utveckling där kvinnor en gång bara fanns på operatörsgolvet som lokalvårdare till idag när 15 procent av operatörerna är kvinnor.

– Det är bra men långtifrån dit vi vill komma, säger han. Men det är en bra början.

Även bland underhållspersonalen börjar det dyka upp kvinnlig personal. Ronny har en kvinnlig kollega i en av underhållsgrupperna:

– En av skiftinstrumentmekanikerna är tjej. Men vi behöver informera mer om möjligheterna här – inte minst att vi erbjuder minst 20-30 olika yrkesområden inom bruket med stor möjlighet till intern rörlighet.

Han betonar vikten av att det idag finns några kvinnor som gått före, som kan visa andra att det fungerar utmärkt att – som kvinna – jobba som operatör eller inom underhåll. Att jobben är varierande och att man jobbar tillsammans i team.

– Ur företagets och ur gruppernas perspektiv finns bara fördelar. Alla får ut mer av blandade grupper. Dessutom, poängterar Ronny, breddar vi ju rekryteringsbasen när vi ska få in nytt och duktigt folk om vi har kvinnliga sökanden.

Fungerande barnomsorg

Ronny poängterar, liksom andra inom Domsjö Fabriker, att man inte tillämpar kvotering. Det handlar om rätt person på rätt plats. Oavsett kön. Men för att det ska fungera måste förutsättningarna finnas på plats.

Barnomsorg måste finnas även på natten för skiftarbetare. Föräldraledighet ska vara en självklar möjlighet för såväl kvinnor som män och där ser vi redan att vi blivit bättre. Männen här tar ut ledighet i allt större omfattning. Och det är naturligtvis bra.

 

En nyckelfaktor för framtida konkurrenskraft

Sedan 2012 har industrin satt extra fokus på jämställdhetsarbetet med ett särskilt pris som lyfter fram och belönar företag som arbetar långsiktigt och strategiskt kring jämställdhet och åstadkommer mätbar förändring

– Vi sätter fokus på förändringsarbetet, det är inte säkert att det mest jämställda företaget får priset, säger Per-Olof Storsten, förhandlare och Industriarbetsgivarnas representant i Industrirådets jury. Industrirådet, som är ett samarbete mellan fack och arbetsgivarorganisationer inom industriavtalet, delar ut priset under sina Industridagar.

Traditionell miljö

Årets jämställdhetspris går till Domsjö Fabriker, som genom ett långsiktigt och integrerat arbete med jämställdhet positionerat sig som en företagsam föregångare i en traditionellt manlig miljö, som juryn uttrycker det.

Viktiga insatser

– Priset delades ut för femte gången, berättar Per-Olof Storsten (bilden). Priset är instiftat för att sprida information om bra arbetssätt och goda exempel. Det delas ut till ett företag som genomfört viktiga insatser som främjar jämställdhet.

Ett rekordstort antal nomineringar kom in i till juryn år.

– Det ser vi som ett tecken på att industrin tycker att de här frågorna är viktiga, säger Per-Olof Storsten.

Tidigare priser har bl a gått till Saab, Indexator, Coca Cola och Boliden.

Inga genvägar

– Domsjö Fabrikers arbete visar att det inte finns några genvägar när det gäller jämställdhet utan att det handlar om ett kontinuerligt arbete för att föra utvecklingen framåt. Här är ledningens engagemang en viktig framgångsfaktor, säger Per-Olof Storsten.

– De är ett bra exempel på långsiktigt arbete där ett aktivt jämställdhetsarbete är en nyckelfaktor för företagets framtida konkurrenskraft.